den speciella kvällspromenaden.

Ni vet den där mörka höstkvällen när det är riktigt mörkt. Några mysiga lampor lyser från några hus och lamporna från gatan ger ett mysigt ljus ifrån sig på vissa ställen. Ännu är det inte riktigt kyligt eftersom värmen från sommaren sitter ännu lite i luften. Men det är en frisk och skön känsla i luften. Jag tar hundarna och går ut en sväng, funderar först att jag bara tar en kort väg eftersom klockan närmar sig tolv, men när jag ska svänga av så blir det att jag fortsätter. Jag går där i mörkret och allt är tyst. Hundarna som springer sida vid sida om varandra njuter lika mycket som jag själv. Jag går där och tänker över dagen som jag spenderat vid Powerpark med vänner. Jag blir alldeles varm i hjärtat över hur otroligt fina och underbara vänner jag har. Det är något som jag allt för sällan tackar Gud för. Jag lägger min blick upp mot de vackra stjärnorna som lyser upp himlen sådär vacker som de alltid gör och ber till Gud att han har en bra plan för oss alla. Att vi alla ska få må bra. Jag känner mig så lycklig över livet. Jag går vidare och får stanna upp en stund och trassla ut hundarna som har tållat in sig runt nån buske. Jag funderar vidare, jag kommer in på tråkigare saker,plötsligt känns allt lite jobbigt för en stund, ni vet känslan när det plötsligt är bara jobbiga tankar i huvudet. jag försöker fundera på nått roligare en stund. Lite längre fram mitt där det är som mörkaste i byn så har hundarna trasslat in sig igen. Jag suckar igen en gång, alltid samma sak när man tar ut båda på samma gång. Jag tar fram min telefon för att försöka få upp det hela. Det hörs steg  i mörkret. Rosie blir spänd och skäller svagt, så den lilla härmar storasyster som vanligt. Jag visste vem det var eftersom vi mötte honom när det var ljusare. En från byn som troligtvis var ute och rensade tankarna. Vet att han har haft det jobbigt på senaste tiden. Vi bytte några ord där fast vi inte såg varann för det var så mörkt. Sen gick jag vidare. Lite längre fram kommer ljuset från husen igen, jag bara går och det känns som jag skulle kunna gå hur länge som hellst. När jag är hemma känner jag mig lugn och glad. Tar en varm dusch och kryper ner i nytvättade lakan och skriver.. 

oj det blev ett långt inlägg. nåjaaa imorgon är det måndag och jag är arbetslös? häftigt.. nej. Men det kommer ordna sig det känner jag på mig, så jag tar igen stress över det nu. ha det så bra.Gonatt